Hem
Aktuell info - uppdatering till medlemmar
Info till Leverantörer
Uppgifter om föreningen
Ekonomi
Stadgar
Styrelsen
Försäljning och uthyrning
Bra att veta A-Ö
Information till nya medlemmar
Bilder
Historik
Sök
Logga in

Historik

Om föreningen 
Bostadsföreningen No 29 Roddaren bildades 1910 med syfte att uppföra bostadshusen på Inedalsgatan och Kronbergsgatan. Den 7 juli samma år skrev föreningen till Stockholms stads byggnadsnämnd och ansökte, ”i enlighet med de af nämnden den 9 sept. 1908 fastställda ritningarna, fortsätta och fullborda ifrågavarande byggnadsföretag”. Husen uppfördes i dåvarande kv Roddaren, därav namnet på föreningen. Namnet Roddaren återfinns idag i grannkvarteret, vilket avgränsas av Kronobergsgatan, Fleminggatan, St Eriksgatan samt Kungsholms strand.

Om husen 
Båda husen ritades av ingenjör Josef Norén som, enligt en ny skrivelse till Stockholms stads byggnadsnämnd från 23 augusti 1910, var satt att övervaka arbetena med huset. Förmodligen är det samme Norén som tillsammans med arkitekt Ferdinand Boberg ritade NK-huset. Norén står också bakom de närliggande husen på Inedalsgatan med nuvarande nummer 15, 19 och 21 och husen på Kronobergsgatan 20, 24 och 26, samt byggnaden på hörnet Inedalsgatan, Kronobergsgatan och Kungsholms Strand. Att en ingenjör, inte en utbildad arkitekt, ritade bostadshus var inget ovanligt under perioden. Byggmästare var A. Olsson och Byggherre W Wiklund verkstäder AB.

Alla lägenheter, förutom de fyra i bottenvåningen på Kronbergsgatan har på originalritningen två rum och kök samt jungfrukammare. Den senare tog det lilla fönstret i köket anspråk. I köket fanns också skafferi och garderober. Det fanns redan från början torrklosett i alla lägenheter. Bostäderna värmdes upp med hjälp av en järnspis i köket en fyrkantig kakelugn i det stora rummet samt en rund variant i det mindre. I källaren fanns det matkällare och vedkällare, samt en tvättstuga i huset mot Kronobergsgatans. Mot Inedalsgatan låg två butikslokaler med öppningar mot gatan och lagerlokal mot gården.

1936 drogs centralvärme in och 1945 byggdes hissarna. 1950 samt 1989 målades fasader och fönster om.

Följande text finns i Kungsholmen Västra, del i Stockholmsstadsmuseums inventering av Stockholms byggnader. För våra hus genomfördes denna 1978:

Inedal 7
Inedalsgatan 17, Kronobergsgatan 22
Bostadsfastighet, inventerad 1978.
Byggnadsår 1908-1 1, arkitekt J Noren, byggherrar W Wiklund
Verkstäder AB & Bostadsföreningen Roddaren, byggmästare A Olsson. 1936 cv. 1945 hiss.

Gathus (hus I), 6 vån. Gatufasad: naturstenssockel, därovan grå slätputs. Burspråk, vånlist, lisener. Portalomfattning av natursten med reliefdekor i puts. Gardsfasad: gul slatputs. Rött plåttak.

Entre (17): delvis glasad och spröjsad port. Kalkstensgolv, blå väggar. Trapphus med kalkstenstrappa, ådringsmålade enkeldörrar

med fyllningar, de övre råglasade och spröjsade.

Besökt lägenhet bevarar sockel- och bröstpanel, kälat tak, enkeldörrarcmed fyllningar. Kök med marmordiskbank i övrigt moderniserat.

Gathus (hus II), 5 vån. Gatufasad: sockel av natursten. Gul slätputs. Bv och lisener bandritsade. Burspråk. Portalomfattning av natursten med reliefdekor. Gardsfasad: gul slatputs.

Entré (22): likt (17).

Lagenhetsstorlekar 1908: enkelrum, 3 rok med jungfrukammare samt butiker på bv i hus I. I hus II 1-3 rok.

Gård: planterad med gångar av storgatsten.

Sedan inventeringen har fasaden slätputsats i ljusbrunt.

 


Tidens arkitektur 
Det valda formspråket, och utformningen av bostadsplanerna för de två bostadshusen är mycket tidstypiska och går i linje med omgivande bebyggelse från tiden. Jugend brukar man kalla det formspråk som utformningen av husens fasader influerats av. Det karaktäriseras av böjande former, blomsterornamentik och ljusa putsfärger. Fönsterformerna är också de typiska för jugend, med smårutor upptill och hela fönstersidor nertill. De rundade burspråken är likaså de vanliga på jugendbyggnader. Sverige var inget storland för Jugendarkitekturen. Belgien, Österrike och Katalonien brukar däremot ses som de mest betydande regionerna för detta formspråk.

Byggtekniken var fortfarande mycket hantverksmässig i början av 1900-talet. Först under 1920-talet började man bygga mer industriellt och rationellt. Bostadsbyggandet sköttes under perioden fortfarande till störst del på privata initiativ, antingen gick man ihop i bostadsföreningar som uppförde husen, eller så var det en enskild byggherre eller ett större företag som stod bakom. Staten började på allvar blanda sig i bostadsutformningen under 1920-talet.




Foto: Stockholms stadsmuseum

Omgivningarna 
Inedalsgatan fick sitt namn 1885 efter det sockerbruk som uppfördes i kvarteret 1869. Det var det första sockerbruket i Sverige som använde det inhemska vitbetssockret. Sockerbruket fick sitt namn, Sockerfabriken Inedal, efter grundarens fru Eufrosyne Smitt, även kallad Ina.

Kronobergsgatan fick också den sitt namn 1885, efter Kronoberget, sedan 1962 kallad Kronobergsparken. Innan regleringen på 1880-talet kallades den biten av gatan som var belägen mellan Fleminggatan och St Göransgatan för Kronkvarnsgränd efter Kronkvarn, efter kronans väderkvarn som en tid stod på bergets topp.

Under 1890-talet började på allvar bebyggandet av västra delen av Kungsholmen som innan dess varit en grönskande utkant. Vid sekelskiftet var fortfarande kvarteren norr om Fleminggatan och väster om S:t Eriksgatan, dvs. sluttningen ner mot Karlbergssjön, obebyggda. St Eriksbron stod färdig 1906 och kunde då ersätta den vevfärja som kopplat ihop Kungsholmen med Altlasområdet fram till dess. På 1950-talet revs denna bro och ersattes av en ny. 1952 stod Fridhemsplans tunnelbanestation klar med sträckningen Hötorget – Vällingby.

 
Källor: 

Ytterligare lästips 
  • Kungsholmen östra, bygginventering, Stockholms stadsmuseum 1991 
  • Claes Caldenby, (red.) Att bygga ett land, 1900‐talets svenska arkitektur, Stockholm 1998 
  • Cecilia  Björk,  Per  Kallstenius,  Laila  Reppen,  Så  byggdes  husen  1880‐2000  :  arkitektur,  konstruktion 
  • och material i våra flerbostadshus under 120 år, Stockholm 2003. 

Klassisk skönlitteratur om Kungshholmen 
  • Lars Bill Lundholm, Kungsholmsmorden 
  • Olov Svedelid, Världen som var Kungsholmen: skärvor ur en barndom  
  • Per‐Anders Fogelström, Mödrar och söner  
Uppdaterat 2022-06-07
Utskriftsvänlig sida
www.roddaren29.se
Provided by Webforum